torsdag 21 juni 2012

Gårdagen tog verkligen priset!

Härreje, måste man nog säga om gårdagens strapatser!
Man måste nog samtidigt undra hur det är möjligt? Följande hände när jag loggat in på min arbetsdator och ganska så direkt skulle närvara vid sektionens veckovisa stabsmöte.
Onsdag:
  • upptäckte i min kalender på jobbet vid lunchtid att det var en inplanerad after work med grymt trevliga arbetskamrater kl 16:30. I mitt huvud hade jag lagrat detta möte på en torsdag. I och med detta var jag bara tvungen att informera kamraterna att jag kunde bli 'lite sen', eftersom jag ju måste hem med bilen. 
  • Ett telefonmöte med vår driftleverantör tog lite för lång tid och vi var klara först 16:15. Snabbt in i bilen, ja vad händer, hinner bara svänga upp mot Bergsgatan för att se en låååång bilkö, jamen det är väl då typiskt. Efter en stund släpper äntligen en vänlig bilförare fram mig på rätta vägen hmmm... Nästa steg var att svänga upp till ICA för att ta ut lite cash i bankomaten inför kvällen - parkerar bilen - tar med mig börsen och ser till min förtvivlan kön till bankomaten, 7 stycken, det var bara att gilla läget.
  • Väl hemma startade jag upp datorn för att fylla på pengar på busskortet som man så enkelt kan göra på dintur.se. Visar sig att datorjäveln saknar kontakt hm.. nu kom jag ihåg att jag dragit ut kontakterna för modem och telefon på morgonen för eventuell åska. Stoppade i kontakterna, startade om datorn, fyllde på kortet. Dintur.se skickar sms som jag kan visa upp för busschaffisen. På med kläderna, snabbt mot busshållplatsen. Och så kom jag på under promenaden att jag glömt mobilen kvar på bordet!!! Tillbaka hem för att hämta den och snabbt tillbaka mot hållplatsen. Observera nu att jag kommer från busskurens vänstra sida, ser att något vitt fladdrar på högra stolpen och går dit för att se vad det står. Guuuuudars skymning! 
 
  • Då var det bara att traska vidare ner till stora vägen där det alltid går bussar. Trodde jag hade missat bussen med 1 minut, men lyckligtvis =) var den försenad med 6 minuter. Ringde mina kamrater och sa att jag äntligen kommit på bussen.
  • Rödljusen lyser så fiint! Andas Kerstin. Efter viadukten stannar bussen, en liten tant ska med och hon måste ju fråga efter bussturlistor och annat. Busschaffisen som är en vänlig man låter tanten lugnt gå vidare i bussen tills hon hittar en plats att sätta sig på och då först kör han vidare. Vi passerar Hemköpsbutiken i Granlo, passar på att ringa mina kamrater så de vet var jag är, det går absolut inte fort det här. 
  • Så var vi ute på streetan då igen mot stan. 'Hållplats Kyrkogården' strömmar det ut i högtalarna. Japp tänkte jag, det blir bra det. Å titta, står där inte en tant till. Jag sitter nu och bara småler. Tanten ska nu bara trycka kortet mot apparaten för betalning, ja det tar väl några gånger innan plinget hörs. Den glada damen med dubbla glasögon sätter sig mitt emot mig och börjar prata med en annan tant tvärs över, plötsligt börjar det ringa i hennes väska och hon letar och letar bland alla fack tills hon äntligen hittar mobilen och svarar, hallå...hallå... naturligtvis har personen redan tröttnat och lagt på. Tanten säger att hon blir tokig på denna väska och alla fack, det är lika dant hela tiden. Tanten borde nog inhandla ett litet senilsnöre kanske =).  Härregud, måtte jag vara framme snart.
  • Vi hade en fruktansvärt rolig kväll tillsammans och skrattade gott åt alla tokigheter.
TORSDAG
Tyckte det var lika bra att ta bussen idag igen. Satt mig där på bänken för att invänta bussen och tror ni inte att det kommer en litet tant med en sådan där liten rullande vagn som man så finurligt kallar DraMaten (en limegrön sådan skulle vara roligt att ha - när jag blir pensionär alltså). Näe tänkte jag, inte nu igen. När bussen äntligen kom lät jag av artighet henne gå på före mig och vad händer, jo busschaffisen lutar sig framåt och ler med hela ansiktet - Godmorgon lilla damen. Tanten som blir vänligt bemött och säkert inte pratat med någon på länge tar chansen att prata på medan jag står där bakom och trampar på, harklar och hostar, men utan reaktion. Nu har jag bestämt mig, jag ska sluta åka buss. 

Efter alla grå-tanter-upplevelser minns jag långt tillbaka i tiden, en liten filmsnutt jag har i min dator. Sån ska jag bli när jag blir gammal, så det så!!! Följ länken till filmen >> här. Kom ihåg att sätta på högtalare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar